Modernautställningen 2010

Nu när vintern närmar sig och dagarna blir kortare är det ett ypperligt tillfälle att besöka Moderna Museet i Stockholm. Skeppsholmen är som finast när hösten färgar träden och kylan biter i kinderna. Modernautställningen 2010 invigdes 2 oktober och håller på till 9 jan 2011. Museet har valt ut femtiofyra konstnärer för att representera den svenska samtidskonsten.

Utställningen har fått utstå en del kritik, bland annat av Sinziana Ravini i den här artikeln. Moderna Museet hade inte ett lätt jobb framför sig. De har stor auktoritet att forma framtidens konsthistoria. Att kategorisera samtidskonsten är problematiskt. Kritiken som Ravini lägger fram är väl grundad, men skulle troligtvis gälla vad än Modernautställningen innehöll. Det är omöjligt att fånga in hela Sveriges nutida konstklimat i en utställning. Samtidskonst definieras genom dess odefinierbarhet. Då nutid blir historia kommer troligtvis försöken att kategorisera, karaktärisera och organisera samtidskonsten att tygla dess heterogenitet. Men idag är samtidskonsten ett öppet begrepp som inte ger konsten någon definition. Och det är ju just det som är så spännande med samtidskonsten!

Men egentligen ville jag inte alls skriva om den samtida konstens utställningsproblematik eller om Modernautställningens (oundvikliga) kritik. Jag ville skriva om mitt hastiga whirl-wind besök på modernautställningen och vad jag fann. Då jag som allra hastigast tog mig igenom rummen fastande jag för detta verk:

Ett eget rum/ Tusen bibliotek av Kajsa Dahlberg. (bild tagen härifrån)

Kajsa Dahlberg har fjärrlånat alla Sveriges biblioteks exemplar av Virginia Wolfs ”A room of ones own”. Sedan har hon kopierat varenda understrykning och varenda anteckning i marginalen till en egen utgåva kallad Artists Book. Denna Artists Book finns utställd på moderna i ett långbord - och även i tusen exemplar på Sveriges bibliotek. Åh vad detta verk är… vackert! Jag vet att man inte får säga vackert om konst längre utan endast intressant/ointressant. Men jag blev så fascinerad av alla dessa spår i tiden, av människors instinktiva tankar och idéer nedklottrade i all hast. För mig ger det en känsla av att spana på någon genom fördragna persienner. Det känns som om jag tar del av någonting ytterst privat och nästan hemligt. Men åh så spännande det blir! Och ja, verkligen väldigt vackert. Ett eget rum/Tusen bibliotek är ETT skäl att ta sig till moderna innan den 9 jan. 


Av Evelina